Att ta hand om någon efter en stroke: de första månaderna hemma

Att komma hem efter en stroke kan kännas både välkommet och som ett stort ansvar. Din närstående kan behöva hjälp med vardagliga sysslor, besök och rehabilitering, samtidigt som du fortfarande håller på att lära dig vad som har förändrats. Återhämtningen ser olika ut från person till person; det finns ingen fast tidsplan. Följ utskrivningsplanen och råden från personens vårdteam. Den här artikeln innehåller allmän information, inte medicinska råd.

Så kan de första månaderna se ut

De första dagarna och veckorna: Fokus ligger ofta på att komma till rätta hemma, följa utskrivningsplanen och ta reda på vilket stöd som behövs. Din närstående kan ha besök hos rehabiliteringspersonal, till exempel en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. Vårdteamet kan förklara vilka aktiviteter som är lämpliga och hur du kan hjälpa till på ett säkert sätt. Om du är osäker på vem du ska kontakta kan du be sjukhuset eller den lokala hälso- och sjukvården om en namngiven kontaktperson eller en skriftlig vårdplan.

De följande veckorna: Rutinerna kan bli tydligare när du lär dig vilka uppgifter din närstående klarar själv och när det är bra med stöd. Rehabiliteringen kan innebära att öva på vardagliga aktiviteter, rörelse, kommunikation eller tankeförmåga. Stödet kan förändras över tid, både i omfattning och typ. I NICE:s vägledning beskrivs strokerehabilitering som anpassad efter personens behov och mål, där vårdteamet följer upp utvecklingen och justerar stödet vid behov (NICE:s vägledning om strokerehabilitering).

De följande månaderna: Vissa fortsätter att göra framsteg, medan andra har kvarstående svårigheter eller behöver mer stöd. Nya utmaningar kan bli tydligare när personen provar fler aktiviteter hemma eller ute i samhället. Håll vårdteamet informerat om förändringar och fråga vilka mål som är realistiska just nu. Återhämtningen går inte alltid jämnt framåt, så en svår dag betyder inte nödvändigtvis att utvecklingen har stannat av.

Skapa fungerande rutiner för vardagen

En enkel rutin kan göra det lättare att dela på omsorgen och hjälpa din närstående att veta vad hen kan förvänta sig. Planera utifrån personens önskemål, ork och råd från vårdpersonal i stället för att försöka fylla varje timme.

• Samla viktiga kontaktuppgifter, besökstider och utskrivningsplanen på ett ställe. Checklistan inför utskrivning från sjukhus kan hjälpa dig att organisera frågor och uppgifter som behöver följas upp.
• Kom överens om vem som hjälper till med måltider, personlig omvårdnad, transporter, hushållssysslor och besök. Ett veckoschema för omsorgen kan tydliggöra ansvaret för familjen och andra som hjälper till.
• Skriv ner förändringar och frågor till vårdteamet. En daglig omsorgsdagbok kan hjälpa dig att anteckna vad som hänt, vilket stöd som getts och vad du vill fråga om. Håll anteckningarna sakliga och dela dem om möjligt med personens samtycke.
• Be rehabiliteringsteamet visa dig hur du ska hjälpa till med sådant som känns osäkert. Gissa dig inte fram när det gäller förflyttningar, övningar eller andra metoder.

Planera in pauser. Trötthet kan påverka hur mycket en person orkar med en viss dag. Följ vårdteamets råd om aktivitet och vila, och berätta för dem om tröttheten gör vardagsomsorgen svår.

Ge stöd i vardagen utan att ta över

En stroke kan påverka rörelseförmåga, balans, kommunikation, minne, humör eller förmågan att svälja. Effekterna varierar mycket, och vissa kanske inte märks för besökare. Ge din närstående tid att svara och fråga, när det passar, hur hen vill ha hjälp. Erbjud valmöjligheter och uppmuntra hen att själv utföra de delar av en uppgift som hen klarar på ett säkert sätt.

Om talet eller förståelsen är påverkad kan du försöka skapa en lugn miljö, använda korta meningar och ställa en fråga i taget. Ge personen tid att svara i stället för att svara åt hen. Be logopeden om strategier som passar personens behov.

Om det är svårt att äta, dricka eller svälja ska du kontakta vårdteamet för individuella instruktioner. Ändra inte matens konsistens eller vätskans tjocklek om inte en kvalificerad vårdpersonal har rekommenderat det. Berätta för vårdteamet om du märker att personen hostar eller har andra svårigheter vid måltider. De kan ge råd om en bedömning behövs.

Använd läkemedel endast enligt ordination och fråga läkare eller apotekspersonal om instruktionerna är oklara, om en dos glöms eller om ett läkemedel verkar orsaka problem. Sluta inte med eller ändra inte ett läkemedel utan att först stämma av med förskrivaren. En skriftlig läkemedelslista kan hjälpa familjemedlemmar och vårdpersonal att hålla sig informerade.

Gör hemmet säkrare

Före utskrivningen, eller så snart som möjligt efteråt, kan du fråga om en arbetsterapeut eller annan lämplig yrkesperson kan bedöma hemmet. Det kan behövas förändringar i badrummet, sovrummet, trapporna eller vid entréerna. Följ råd om hjälpmedel och säkra förflyttningar. Köp eller använd inte hjälpmedel utan att kontrollera att de passar personen.

Minska risken att snubbla i vardagen genom att hålla gångvägar fria, fästa lösa mattor där det är lämpligt och se till att saker som används ofta är lätta att nå. Kontrollera att belysningen är tillräcklig, särskilt längs vägar som används på natten. Se till att din närstående kan kalla på hjälp om hen är ensam i ett rum. Checklistan för säkerhet i hemmet kan hjälpa dig att gå igenom bostaden, men ersätter inte en individuell bedömning.

Ta reda på när du ska söka hjälp

Ring ditt lokala larmnummer omedelbart om din närstående plötsligt får symtom som kan tyda på en ny stroke. Det kan till exempel vara plötslig svaghet eller domningar – särskilt på ena sidan – svårt att tala eller förstå, synproblem, balanssvårigheter eller svår huvudvärk utan tydlig orsak. Även om symtomen går över ska du behandla dem som akuta. USA:s smittskyddsmyndighet Centers for Disease Control and Prevention beskriver vanliga varningstecken på stroke och betonar vikten av att agera snabbt (CDC: Tecken och symtom på stroke). Använd landets larmtjänst; nummer och tjänster varierar beroende på var du befinner dig.

Om det inte handlar om ett akut nödläge ska du kontakta personens läkare eller rehabiliteringsteam. Det kan till exempel gälla nya eller förvärrade svårigheter med rörelse, kommunikation, mat eller dryck, upprepade fall, smärta som hindrar vardagliga aktiviteter eller en tydlig förändring av humör, sömn eller beteende. Sök akut vård om du är osäker på om en förändring kan vänta. Ha kontaktuppgifter för nödsituationer lätt tillgängliga och visa besökande hjälpare var de finns.

Ta hand om dig själv också

Omsorg kan innebära fysiskt arbete, oro och störd sömn. Du behöver inte klara allt ensam. Be familj eller vänner om konkret hjälp – till exempel att laga en måltid, vara hos din närstående under ett besök eller sköta ett återkommande ärende. Om omsorgsbehoven ökar kan du fråga den lokala hälso- och sjukvården eller socialtjänsten vilka bedömningar, stödinsatser i närområdet eller möjligheter till avlösning som finns där du bor.

Var uppmärksam på dina egna gränser. Om du känner dig ihållande utmattad, överväldigad eller inte klarar av viktiga uppgifter ska du prata med någon du litar på eller med vårdpersonal. Planera in pauser, även om de är korta, och försök om möjligt behålla sådant du tycker om och som får dig att känna dig som dig själv. Dela planen med dem som hjälper till, så att du verkligen får avlastning när du är ledig.

De första månaderna innebär en omställning för er båda. Fortsätt ställa frågor, dela dina iakttagelser med vårdteamet och se över planen när behoven förändras. Små, praktiska rutiner kan bidra till trygghet och självständighet, samtidigt som det finns utrymme för personens önskemål och ditt eget välbefinnande.