
När en förälder har demens kan ett samtal övergå i ett gräl om något som tidigare verkade självklart: vilken tid ni ska gå, om en uppgift har blivit gjord eller vem som kommer på besök. Det kan göra ont när din förälder insisterar på något som du tror inte stämmer. Det kan också vara utmattande att behöva upprepa sig.
Demens kan påverka minnet, språket och förmågan att bearbeta information. En oenighet är kanske inget som din förälder enkelt kan reda ut genom att få fler bevis. Försök i stället att förstå vad hen kan känna och hjälpa till att göra stunden tryggare eller mer hanterbar, snarare än att försöka få rätt. Alzheimer’s Society och Alzheimer’s Association ger fler råd om kommunikation.
Börja med att skapa kontakt, inte med att rätta
Om din förälder säger något som inte stämmer, stanna upp innan du rättar hen. Fråga dig själv: behöver det här rättas till just nu? Om inte kan det vara mer hjälpsamt att bekräfta känslan än att ifrågasätta detaljerna.
Om din förälder till exempel säger ”Jag vill åka hem” när hen redan är hemma, kan du prova: ”Du vill känna dig hemma. Vad saknar du just nu?” Hen kanske är orolig, ensam, trött eller söker en välbekant känsla av trygghet. Du behöver inte hålla med om en felaktig detalj för att visa att du lyssnar på känslan.
Prova att säga:
- ”Det låter jobbigt.”
- ”Berätta vad du oroar dig för.”
- ”Jag är här hos dig.”
- ”Vi kan sitta tillsammans en stund.”
Undvik att förhöra, argumentera med bevis eller säga ”Det har du redan frågat mig om” om det riskerar att få hen att känna skam eller bli frustrerad. Om en felaktig föreställning kan leda till omedelbar fara – till exempel om din förälder tänker gå ut ensam under osäkra förhållanden – fokusera på att hålla hen trygg och be omsorgsteamet om råd kring en plan.
Gör det lättare att följa med i det du säger
Ett rum med mycket ljud, en fråga som ställs i all hast eller flera instruktioner på en gång kan göra det svårare att delta i ett samtal. Försök att göra samspelet enklare:
- Gå framifrån, säg din förälders namn och vänta tills du har hens uppmärksamhet.
- Minska bakgrundsljudet om det går, till exempel genom att stänga av tv:n.
- Tala tydligt och naturligt. Undvik att höja rösten om inte en hörselspecialist har rekommenderat ett särskilt sätt att tala.
- Använd korta meningar och ställ en fråga i taget.
- Ge extra tid för ett svar. En paus betyder inte nödvändigtvis att hen inte har hört dig.
- Ge två hanterbara alternativ i stället för en öppen fråga. Fråga till exempel: ”Vill du ha te eller vatten?”
- Använd gester eller visa föremålet du pratar om, om det underlättar.
Som en praktisk utgångspunkt kan du använda Profilen Allt om mig för att skriva ner vilket namn din förälder föredrar, hens intressen, rutiner och sätt att kommunicera. Dela den med släktingar eller personer som regelbundet hjälper till, så att de också kan använda välbekanta sätt att kommunicera.
Minska pressen när spänningen ökar
Lägg märke till vad som händer precis innan samtalen blir svåra. Är din förälder trött, hungrig, har ont, blir överväldigad av besökare eller förväntas byta aktivitet snabbt? Är det högljutt i rummet, eller är det något ovant hen ombeds göra? Anteckna situationen och vad som hjälpte. En Daglig omsorgsdagbok kan hjälpa dig att upptäcka mönster som du kan ta upp med din förälders omsorgsteam.
Om någon av er blir upprörd är det okej att ta en paus. Tala lugnt, ge utrymme om det är tryggt och återkom till ämnet senare om det fortfarande är viktigt. Ett enkelt ”Vi tar en paus” kan fungera bättre än att upprepa samma förklaring med högre röst. En välbekant aktivitet, något att dricka eller att byta rum kan hjälpa till att leda uppmärksamheten vidare, men ta hänsyn till din förälders önskemål och tvinga inte fram en aktivitet.
Försök att inte prata om din förälder som om hen inte vore där, skynda på hen eller tala med en barnslig ton. Hen är fortfarande en vuxen person med egna önskemål och rätt att vara delaktig. När hen är lugn kan du fråga vad som gör samtal lättare, om hen har möjlighet att prata om det.
När en praktisk fråga behöver lösas
Vissa samtal handlar om verkliga beslut, till exempel att göra sig i ordning inför ett vårdbesök eller ändra en rutin. Välj en lugn stund och förklara ett nästa steg i taget. I stället för att diskutera hela planen kan du säga: ”Vi går efter lunch. Först letar vi fram din jacka.” Om det går, knyt det du ber om till något som är välbekant eller meningsfullt för din förälder.
Se till att alternativen är verkliga och att din förälder får bestämma inom de ramar som finns. Fråga till exempel vilken tröja hen vill ha i stället för att ställa en fråga när beslutet redan är fattat. Om ett beslut påverkar säkerheten eller omsorgen, ta hjälp av lämplig vårdpersonal eller en lokal stödverksamhet. Alternativ, tjänster och regler för omsorg och beslutsfattande skiljer sig mellan länder. Ta därför reda på vad som gäller där du bor i stället för att anta att ett annat lands lösningar gäller.
En Plan för dagens rutiner kan hjälpa familjemedlemmar och andra omsorgsgivare att göra vardagens sysslor mer förutsägbara. Se den som en vägledning, inte som ett strikt schema: rutiner kan behöva ändras när din förälders behov eller önskemål förändras.
Ta hand om dig själv och sök stöd
Även om du kommunicerar omtänksamt kan det finnas dagar som känns frustrerande. Du kan bry dig mycket om din förälder och ändå behöva en paus. Du behöver inte hålla med om allt hen säger, och det är inget misslyckande att ta en stund för att samla dig. Om andra släktingar hjälper till kan ni dela med er av vad som verkar fungera och fördela uppgifterna när det går.
Om din förälders sätt att kommunicera eller beteende förändras plötsligt, eller om du är orolig för hens mående, kontakta läkare eller annan lämplig vårdpersonal. En plötslig förändring kan ha olika orsaker och behöver bedömas av vårdpersonal. Utgå inte från att den bara beror på demens. Vid omedelbar fara ska du kontakta den lokala larmtjänsten.
Vid återkommande svårigheter kan du be den läkare eller demensspecialist som medverkar i din förälders vård om råd kring kommunikation. Du kan också fråga en lokal demensorganisation, kommunal verksamhet eller anhörigstödjande verksamhet om stöd för familjen och möjligheter till avlösning. Tillgång och rätt till stöd varierar mellan länder och regioner, så ta reda på vad som gäller där du bor.
Målet är inte att varje samtal ska bli perfekt. Målet är att värna er relation, minska onödig press och bemöta personen framför dig. Små förändringar – mer tid, färre ord och uppmärksamhet på känslor – kan göra vardagens samtal lättare för er båda.
Källor
- Communication — Alzheimer’s Association
CareTaskNest hjälper familjer att organisera vardagens omsorg. Tjänsten ger inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Vid en nödsituation, ring ditt lokala larmnummer (112).