Säkerhet i hemmet för äldre: en guide för familjen

De flesta äldre vill bo kvar i sitt eget hem, och de flesta familjer vill det också. Ett säkrare hem är ett av de mest praktiska sätten att göra det möjligt. Små förändringar, som bättre belysning i trappan eller ett stödhandtag vid duschen, kan göra vardagen enklare och minska risken för fall.

Den här guiden handlar om att organisera det arbetet som familj: hur ni gör en respektfull genomgång rum för rum tillsammans med din förälder, gör om det ni hittar till en tydlig lista och får saker gjorda. Den bygger på råd om fallprevention från den amerikanska folkhälsomyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och dess initiativ STEADI och National Institute on Aging (NIA). Den ersätter inte en professionell bedömning, och vi visar var en sådan kan vara till hjälp.

Gör det tillsammans med din förälder, inte åt hen

Det är hens hem. Att komma in med en lista över allt som måste ändras kan kännas som ett intrång, och det slutar sällan bra. Gör så här i stället:

• Fråga din förälder vad hen tycker är krångligt eller tröttsamt i hemmet. Hen vet oftast.
• Beskriv förändringarna som sätt att göra saker lättare, inte som tecken på att hen blir sämre.
• Låt hens val gå först. Ett stödhandtag som faktiskt används är bättre än en ”perfekt” lösning som hen ogillar.
• Ta det i etapper. Allt behöver inte göras på en helg.

Helheten: mer än själva huset

CDC:s STEADI-material för anhöriga tar upp tre områden: att prata om fallrisk med din förälders läkare eller annan vårdpersonal, att hålla sig aktiv och att göra hemmet säkrare. Hemmet är bara en del.

Som den som organiserar kan du hjälpa till med de andra två också:

• Samtal med vården. CDC föreslår att prata med din förälders vårdgivare om fallrisk och att hålla läkemedelslistan uppdaterad. Lägg till ”fall eller nära-fall” och ”känner sig ostadig” på frågelistan inför vårdbesök. Vår guide om att förbereda vårdbesök visar hur.
• Syn och fötter. CDC:s broschyr för anhöriga nämner kontroll av syn och fötter. Se till att de besöken finns i den gemensamma kalendern.
• Att hålla sig aktiv. Både CDC och NIA lyfter fram aktiviteter som bygger styrka och balans. Din förälders vårdgivare kan föreslå vad som passar hen.

Genomgång av hemmet rum för rum

Använd vår utskriftsmall checklista för säkerhet i hemmet eller verktyget checklista för säkerhet i hemmet för äldre när ni går igenom huset tillsammans. Punkterna nedan bygger på NIA:s råd ”Preventing Falls at Home: Room by Room” och CDC:s broschyr för anhöriga.

Golv och gångvägar

• Ta bort eller fäst lösa mattor
• Håll gångvägar fria från saker, skor, sladdar och kablar
• Kontrollera att heltäckningsmattor sitter fast ordentligt
• Ställ möblerna så att det finns en fri väg genom varje rum

Trappor och trappsteg

• Ledstänger på båda sidor av trappan
• Bra belysning högst upp och längst ner i trappan
• Inget förvaras i trappan
• Laga lösa eller ojämna trappsteg

Badrum

• Stödhandtag vid toaletten och i badkaret eller duschen
• Halkfria mattor på våta ytor
• Nattlampa för toalettbesök på natten

Sovrum

• Lampa och telefon inom räckhåll från sängen
• En ficklampa nära till hands vid strömavbrott
• En fri väg från sängen till badrummet

Kök

• Vardagssaker förvarade så att de är lätta att nå
• En stabil griptång i stället för att stå på stolar

Utomhus

• Trappan vid entrén i gott skick, med halkskydd
• Gångvägar som hålls fria, med en plan för is och snö på vintern
• Bra belysning vid entrén

Planera för att få hjälp efter ett fall

Att förebygga är bara halva planen. NIA föreslår att ha en laddad telefon inom räckhåll, eller att överväga ett trygghetslarm som bärs som halsband eller armband, så att din förälder kan få hjälp om hen faller.

Kom överens i familjen om:

1. Vem din förälder ska ringa först, och vem som är reserv.
2. Vem som har en reservnyckel, eller om ett nyckelskåp är en bra idé.
3. Var nödinformationen förvaras. Vårt nödinformationsblad för äldre och utskriftsmallen kontaktlista för nödsituationer samlar läkare, läkemedel och familjens telefonnummer på ett ställe för ambulanspersonal och andra som kommer till hjälp.
4. Hur ofta någon hör av sig, och vad som händer om din förälder inte svarar.

Vid ett akut nödläge, ring alltid ditt lokala nödnummer, 112.

Gör om det ni hittat till en åtgärdslista

Efter genomgången sorterar ni det ni hittade i tre grupper:

• Snabba åtgärder: sådant ni kan göra i dag, till exempel flytta sladdar, rensa trappan och sätta upp nattlampor.
• Inköp: halkfria mattor, lampor, en griptång, en telefonhållare.
• Installationer och reparationer: stödhandtag, ledstänger, lagning av trappsteg. Det kan behövas en hantverkare.

Ge sedan varje punkt till någon, med ett måldatum, precis som med alla andra uppgifter. Vår utskriftsmall för ansvarsfördelning i familjen fungerar bra för det. Den som bor långt bort kan ta in offerter och beställa material; den som bor nära kan släppa in hantverkarna.

Professionell hjälp och stöd

NIA påpekar att en bedömning av hemmets säkerhet som görs av en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska kan vara värdefull, särskilt efter ett fall. Fråga din förälders läkare om en remiss eller kontakt kan vara lämplig.

I många områden finns det också lokalt stöd för anpassningar av bostaden. Fråga din kommun eller de lokala hälso- och socialtjänsterna vad som finns där din förälder bor.

Få förändringarna att hålla

En åtgärd som är ogjord inom en vecka hjälper ingen. Några vanor gör skillnaden:

• Förklara varför. Om din förälder förstår att en sladd över hallgolvet är en snubbelrisk är det mer sannolikt att den hålls undan.
• Gör det säkra valet till det enkla valet. Placera det din förälder använder varje dag i midjehöjd eller axelhöjd, så att det inte finns någon anledning att sträcka sig eller klättra.
• Var uppmärksam på ”nödlösningar”. Om din förälder hela tiden flyttar en matta eller släcker en nattlampa, fråga varför. Det kan finnas en bättre lösning, som en annan sorts lampa eller en matta som inte rullar sig i kanterna.
• Dela på uppgiften att lägga märke till saker. Be alla som hälsar på, även anlitade hjälpare och grannar, att säga till om något ser ut att ha blivit riskabelt, till exempel en lös ledstång, en trasig glödlampa eller lådor som börjar staplas i trappan. Anteckna det i er gemensamma omsorgsdagbok så att det inte glöms bort.

Gå igenom regelbundet

Hem och behov förändras. Gå igenom checklistan minst en gång om året, efter varje fall eller sjukhusvistelse och när årstiderna skiftar, särskilt före vintern. Spara en daterad kopia av varje genomgång så att hela familjen kan se vad som är gjort och vad som återstår.

Ett säkrare hem tar inte bort alla risker, men det ger din förälder större trygghet att röra sig i sitt eget hem och ger familjen en tydlig, gemensam plan i stället för en diffus oro.