Förebygga fall hos äldre: en checklista för anhörigvårdare

Ett fall kan påverka både självkänslan och den fysiska säkerheten. Du kan inte ta bort alla risker, men du kan göra vardagens förflyttningar säkrare och upptäcka förändringar tidigt. Börja med personens egna önskemål: fråga vad som känns svårt eller oroande och gör förändringarna tillsammans i stället för att ta över.

Fallrisker kan förändras över tid. Ett nytt tillbud, förändringar i gångförmågan eller en ökad tvekan i trappor är värt att uppmärksamma – även om ingen har skadat sig. Världshälsoorganisationen förklarar att fall kan bero på flera samverkande faktorer, så förebyggande insatser handlar ofta om att se över mer än en del av vardagen (WHO: Fall).

En praktisk checklista för hemmet och vardagsrutinerna

Gå igenom bostaden tillsammans när det är lugnt. Fråga den äldre var hen känner sig mest ostadig och kontrollera de sträckor hen använder oftast: från sängen till badrummet, från köket till matbordet och vid entréer eller trappor.

Håll gångvägar fria

• Ta bort lösa mattor, sladdar, saker som ligger i vägen och andra snubbelrisker från gångvägarna. Om en matta behöver ligga kvar kan du fråga en arbetsterapeut i området eller annan relevant yrkesperson om säkrare alternativ.
• Ha saker som används ofta inom räckhåll. Undvik att förvara sådant som behövs högt upp eller på ställen där personen måste böja sig, sträcka sig eller klättra.
• Gör trappor och hallar lättframkomliga. Se till att ledstängerna sitter stadigt och att inga saker står i vägen.
• Se till att belysningen gör det lätt att se trappsteg och nivåskillnader i golvet, även på natten. Placera en lampa eller annan ljuskälla som går att nå nära sängen.

Gör vardagssysslor enklare

• Se till att badrumsytor och entréer inte lämnas blöta eller hala. Fråga vårdpersonal om lämpliga stödhandtag eller annan utrustning i stället för att gissa vad som passar.
• Välj skor som sitter bra och stadigt, har säker knäppning och en sula med bra grepp. Undvik att gå i strumplästen på hala golv.
• Ha en telefon eller något annat sätt att kalla på hjälp inom räckhåll, särskilt när personen är ensam.
• Planera in gott om tid för förflyttningar. Om personen känner sig ostadig när hen reser sig eller går, stanna upp och låt hen bestämma takten. Fråga vårdpersonal vilket stöd som är lämpligt.

Du kan använda Checklistan för säkerhet i hemmet för äldre för att organisera en genomgång rum för rum. National Institute on Aging rekommenderar också att man ser över risker i hemmet, synen och läkemedlen som en del av fallförebyggande arbete (NIA: Fall och frakturer hos äldre vuxna).

Var uppmärksam på förändringar och be om en bedömning

Var uppmärksam på mönster i stället för att vänta på ett allvarligt fall. Notera tillbud, nya svårigheter att stå eller gå, om personen håller sig i möbler, undviker aktiviteter eller behöver mer hjälp med vardagssysslor. Förändrat självförtroende kan vara viktigt även om personen inte har skadat sig.

Boka ett samtal med personens läkare eller annan lämplig vårdpersonal om hen har fallit, nästan fallit upprepade gånger, fått märkbart sämre balans eller gångförmåga eller om du har fått nya farhågor kring säkerheten i vardagen. Fråga om det kan vara bra att bedöma rörlighet, syn, hörsel, skor, hälsotillstånd eller läkemedel. Vissa läkemedel kan bidra till yrsel eller ostadighet, men sluta inte med eller ändra läkemedel utan råd från förskrivaren eller apotekspersonal.

Fråga vilken typ av aktivitet som är säker och lämplig för personen. Att vara aktiv kan bidra till styrka och balans, men lämplig aktivitet beror på personens situation. En läkare, fysioterapeut eller annan kvalificerad yrkesperson kan hjälpa till att planera ett lämpligt upplägg. Uppmuntra inte personen att prova ovana övningar eller hjälpmedel utan vägledning.

Ta med konkreta exempel till ett vårdbesök: när ett fall eller tillbud inträffade, vad personen gjorde och om något verkade annorlunda den dagen. Falljournalen kan hjälpa dig att dokumentera informationen, och ett förberedelseblad inför vårdbesök kan hjälpa dig att samla dina frågor.

Vad du ska göra efter ett fall

Kontrollera först om personen är kontaktbar och om det finns en omedelbar fara. Försök inte skynda dig att lyfta personen om hen kan vara allvarligt skadad eller om lyftet kan skada någon av er. Ring ditt lokala larmnummer om personen är allvarligt skadad, inte kan ta sig upp, har svår smärta eller blöder, verkar nytillkommet förvirrad eller om du misstänker en allvarlig skada. Om du är osäker på vad du ska göra, kontakta den lokala akutsjukvården för vägledning.

Om personen har slagit i huvudet eller får oroande symtom efter ett fall ska du söka vård skyndsamt. Berätta om fallet för personens läkare eller omsorgsteam även om det inte finns någon synlig skada – särskilt om det inte är första gången eller om personens rörelser har förändrats. Följ lokala råd från larm- och vårdtjänster; rätt åtgärd kan bero på omständigheterna.

När den akuta situationen är över antecknar du datum och tid, var fallet inträffade, vad personen gjorde, eventuella skador eller symtom och vem som kontaktades. Dela anteckningarna med familjen eller omsorgspersonalen, om personen samtycker. Dagbok för omsorgsbesök kan hjälpa dig att samla observationerna på ett ställe.

När behoven förändras: håll planen flexibel

Om personen inte har fallit men du upptäcker nya risker eller att hen tvekar mer, börja med ett samtal och en genomgång av hemmet. Om personen har fallit eller rörligheten har förändrats, be om professionell vägledning och kom tillsammans överens om praktiska nästa steg. Om fall eller stödbehov fortsätter att öka kan du fråga omsorgsteamet om en bedömning av bostaden eller mer hjälp vore lämpligt. Det här är användbara hållpunkter, inte fasta steg: människors behov varierar och förändringar följer inte en förutsägbar utveckling.

Gå igenom planen efter ett fall, förändringar i hälsan eller rutinerna, en flytt eller när ny utrustning tillkommer. Se till att de som hjälper till vet vilket stöd personen föredrar, hur de når familjen eller omsorgsteamet och vad de ska göra om något oroar dem. Ett gemensamt veckoschema för omsorgen kan hjälpa er att fördela avstämningar och praktiska uppgifter.

Ta hand om dig själv också

Det är lättare att upprätthålla fallförebyggande insatser när ni hjälps åt. Be släktingar, vänner eller avlönade hjälpare ta på sig konkreta uppgifter, till exempel kontrollera en lampa, följa med personen till ett vårdbesök eller hålla gångvägar fria. Låt personen vara delaktig i besluten och respektera hens privatliv och självständighet så långt det går.

Om du börjar känna dig utmattad eller orolig för att alltid behöva finnas till hands, berätta det för någon du litar på och fråga omsorgsteamet eller lokala stödverksamheter vilken hjälp som finns. Att ta en paus är en del av att få omsorgen att fungera, inte ett misslyckande. Små förändringar som ni kommer överens om och tydlig kommunikation kan hjälpa den äldre att känna sig tryggare utan att hemmet känns som en lista med begränsningar.