Att ta hand om en äldre person med diabetes

Att ta hand om en äldre person med diabetes handlar ofta om en blandning av praktisk hjälp, sällskap och uppmärksamhet på förändringar. Vissa sköter det mesta själva, medan andra behöver stöd med måltider, vårdbesök, läkemedel eller blodsockerkontroller. Det finns ingen enda väg eller tidtabell som passar alla. Fråga personen vad som är viktigt för hen och samarbeta med vårdpersonalen för att ta fram en plan som passar personens hälsa, förmåga och önskemål.

Hur omsorgen kan förändras över tid

Diabetesomsorg följer inte ett förutsägbart mönster av olika stadier. En äldre persons behov kan förbli oförändrade länge, förändras gradvis eller skifta snabbt efter en sjukdom, ett fall eller en sjukhusvistelse. Diabetes kan också förekomma tillsammans med andra hälsotillstånd, förändringar i minnet, synen eller rörelseförmågan och varierande grad av stöd från familjen. Världshälsoorganisationen beskriver diabetes som ett kroniskt tillstånd som kräver fortlöpande vård. Hur vården utformas bör anpassas efter individen (WHO: Diabetes).

När behoven är stabila kanske personen främst vill ha hjälp med att planera vårdbesök, handla mat eller hålla fast vid rutiner. Fråga innan du tar över uppgifter som personen kan och vill utföra själv. Kom tillsammans överens om vilket stöd som känns bra och när ni ska se över upplägget.

När mer hjälp behövs kan vardagliga sysslor bli svårare. Personen kan till exempel få svårt att komma ihåg vårdbesök, laga mat, läsa instruktioner eller ta sig fram på ett säkert sätt. Erbjud konkreta alternativ i stället för att utgå från vad personen behöver. Vårdpersonal kan se över vårdplanen om personens hälsa, förmåga eller vardagssituation har förändrats.

Vid sjukdom eller efter en sjukhusvistelse kan rutinerna och omsorgsbehoven förändras. Be vårdteamet om tydliga instruktioner innan personen kommer hem, bland annat vem ni ska kontakta med frågor och vad ni ska göra om personen blir sjuk. Ändra inte diabetesläkemedel och fatta inte behandlingsbeslut på egen hand. Om instruktionerna är oklara eller verkar svåra att följa ska du kontakta den förskrivande vårdpersonalen eller apotekspersonalen.

Gör vardagsomsorgen lättare att hantera

En förutsägbar men flexibel rutin kan vara till hjälp utan att personens dag känns som en lista med regler. Med personens samtycke kan du till exempel:

• Planera måltider, vårdbesök och andra dagliga aktiviteter utifrån personens vanliga önskemål.
• Förvara kontaktuppgifter till vårdteamet och den aktuella vårdplanen på en plats där hjälpare lätt hittar dem.
• Hjälpa till att ordna transport eller följa med personen till vårdbesök, om hen vill ha det stödet.
• Skriva ner frågor och iakttagelser att ta upp med vårdpersonalen.
• Kontrollera om hemmiljön underlättar vardagliga sysslor, till exempel genom bra belysning, fria gångvägar och lättåtkomliga saker som används ofta.

Undvik att införa en särskild kost, begränsa mat eller göra antaganden om vad personen bör äta. Be vårdpersonalen eller en legitimerad dietist om råd som tar hänsyn till personens hälsa, kultur, önskemål och resurser. Berätta för vårdteamet om aptiten, matvanorna eller förmågan att laga mat förändras.

Om personen kontrollerar blodsockret hemma ska ni följa den plan hen har fått. Hjälp bara till med sådant som personen vill eller behöver hjälp med, och tolka inte mätvärden eller ändra omsorgen utan lämplig vägledning. En Dagbok för omsorgsbesök kan hjälpa familjemedlemmar att dokumentera iakttagelser och frågor. En Blodsockerdagbok kan vara användbar om vårdteamet har bett er att anteckna mätvärden.

Följ alltid de aktuella instruktionerna från förskrivaren eller apotekspersonalen när det gäller läkemedel. Ha en uppdaterad lista över läkemedel och allergier och fråga vårdteamet vad ni ska göra om en dos missas, personen inte kan äta som vanligt eller blir sjuk. Gissa aldrig dosen och ge inte dubbel dos om inte en kvalificerad yrkesperson uttryckligen säger åt er att göra det.

Säkerhet och varningstecken

Vissa personer med diabetes kan få lågt blodsocker, särskilt om de använder vissa diabetesläkemedel. Tecken kan vara svettningar, skakningar, hunger, yrsel, svaghet, koncentrationssvårigheter eller förvirring. Sådana tecken kan också ha andra orsaker, och symtomen kan vara mindre tydliga hos äldre personer. Följ personens egen vårdplan och be vårdpersonalen om råd om episoderna återkommer eller om du är osäker på vad som händer. NHS beskriver tecken på lågt blodsocker och när man bör söka hjälp (NHS: Lågt blodsocker).

Om personen är medvetslös, får ett krampanfall eller inte kan svälja säkert ska situationen betraktas som akut. Ring det lokala nödnumret. Ge inte mat eller dryck till någon som är medvetslös eller inte kan svälja.

Högt blodsocker kan ge symtom som ökad törst, tätare urinträngningar, trötthet eller dimsyn. Nya eller förvärrade symtom bör tas upp med vårdpersonal. Sök akut vård om personen mår mycket dåligt, blir ovanligt dåsig eller förvirrad, kräks upprepade gånger eller andas djupt eller snabbt. Följ lokala råd vid nödsituationer och personens vårdplan i stället för att försöka hantera en allvarlig episod hemma. NHS beskriver även symtom på högt blodsocker (NHS: Högt blodsocker).

Kontakta personens vårdpersonal utan dröjsmål om du märker en tydlig förändring av personens vanliga hälsotillstånd, upprepade låga eller höga mätvärden, ett nytt sår eller en förändring i ätande, drickande, syn, gångförmåga eller minne. Ta reda på i förväg vem ni ska kontakta utanför mottagningens ordinarie öppettider. Om förändringen är plötslig eller allvarlig ska du kontakta lokal akutsjukvård.

Samarbeta med vårdteamet

Beroende på vilka tjänster som finns lokalt och personens behov kan vårdteamet bestå av primärvårdspersonal, diabetesspecialist, sjuksköterska, apotekspersonal, dietist eller fotvårdspersonal. Den äldre personen bör vara delaktig i besluten i den utsträckning hen själv vill och kan. Om personen samtycker kan du fråga om du får följa med på vårdbesök eller ta del av information om vården.

Bra frågor kan vara:

• Vilka är de viktigaste målen med den aktuella diabetesplanen?
• Vilka symtom bör leda till att vi ringer, och vilka kräver akut hjälp?
• Vad ska vi göra om personen blir sjuk, äter mindre eller inte kan följa sina vanliga rutiner?
• Vem ska vi kontakta om vi har frågor om läkemedel eller kontroller i hemmet?
• Bör förändringar i rörlighet, syn, minne eller förmåga att klara vardagen påverka planen?

Anteckna kort och sakligt: vad som förändrades, när det hände, vad personen sa och vad du gjorde. En Kontaktlista för omsorgsteamet samlar viktiga telefonnummer på ett ställe. En Checklista för säkerhet i hemmet för äldre kan hjälpa familjen att gå igenom praktiska risker i hemmet utan att behandla varje risk som en krissituation.

Ta hand om dig själv som anhörigvårdare

Att stötta någon under lång tid kan vara ansträngande, särskilt när familjemedlemmar har olika scheman eller bor långt ifrån varandra. Bestäm vilka uppgifter du kan ta på dig på ett hållbart sätt och be andra ta ansvar för konkreta saker, som transport, handling eller att följa med på ett vårdbesök. En gemensam plan kan minska mängden upprepade meddelanden och göra det lättare att upptäcka när stöd saknas.

Du behöver inte vara tillgänglig dygnet runt för att vara en omtänksam familjemedlem. Se till att få tid för sömn, arbete, relationer och aktiviteter som hjälper dig att återhämta dig. Om du känner dig överväldigad eller isolerad under en längre tid, eller inte klarar av dina åtaganden, prata med någon du litar på och fråga en lokal hälso- eller samhällstjänst om stöd för anhörigvårdare eller avlösning. Sök hjälp tidigt om upplägget inte längre fungerar.

God omsorg handlar inte om att göra allt själv. Den handlar om att respektera den äldre personens val, veta när man ska be om professionell vägledning och bygga upp ett fungerande nätverk av stöd för er båda.